Lyckan

Jag var med om en märklig sak ganska nyligen. Att finna lycka och desperat söka efter lycka är två motpoler jag hela tiden finner mig jobba imellan. Jag vill berätta helt ärligt om mina lyckor i livet och varför den lyckan omvandlats. Gammal kärlek rostar aldrig?

Jag identifierar mig inte med dessa lovestruckers på tv, eternal sunshine of the spotless mind, scrubs etc. Jag tror undermedvetet lever efter det ändå, och börjar acceptera. "Börja acceptera" efter två år.